Demokrati

Det tycks vara lätt att ta demokrati och parlamentarism för givet i Sverige och västvärlden, och dessutom verkar allmänhetens förtroende för det demokratiska systemet och dess processer lämna en del att önska. Visserligen brukar valdeltagandet i Sverige sägas vara förhållandevis högt - från och med 1973 till och med 2018 har det varierat mellan 80 - 90 procent i riksdagsvalen. Å ena sidan är det högre än vissa länder i västvärlden, å andra sidan väljer mellan en till två av tio personer som får rösta att inte göra det. Vad beror det på? Vad kan vi göra för att det ska förbättras?

Sveriges demokratisering

Tryckfrihetsförordningen kan sägas ha anor sedan 1766, och dess nuvarande inkarnation heter 1949:105. År 1866 byttes ståndsriksdagen ut mot tvåkammarriksdagen. Rösträtt baserades från 1866 på inkomst och förmögenhet. Allmän (men inte lika) rösträtt infördes för män 1909. I Sverige kan parlamentarismen sägas fått sin start 1917, men såvitt jag sett och hört har det varit rätt tyst om hundraårsjubileum år 2017. Vissa beslut fattades för att förbättra demokratin 1918-1920, och det första val där de flesta män och kvinnor hade allmän och lika rösträtt var 1921. 1971 byttes tvåkammarsystemet ut mot enkammarriksdag. Fram till 1970 var mandatperioden fyra år, mellan 1970-1994 tre år och sedan 1994 fyra år igen.

Demokratiutredning

År 1985 initierade Ingvar Carlsson Maktutredningen (Ju 1985:02) och dess resultat presenterades 1990 som 'Demokrati och makt i Sverige' (SOU 1990:44).

Mellan år 1997-2000 genomfördes Demokratiutredningen med Bengt Göransson i spetsen. Dess direktiv var Dir 1997:101: Utredning om folkstyret i Sverige inför 2000-talet och resultatet presenterades år 2000 som En uthållig demokrati: Politik för folkstyrelse på 2000-talet (SOU 2000:1).

Sommaren 2014 initierades en till demokratiutredning med Olle Wästberg som pointman. Dess direktiv var Dir 2014:111: Demokratisk delaktighet och inflytande över det politiska beslutsfattandet och resultatet presenterades kring årsskiftet 2015/2016 som SOU 2016:5 : Låt fler forma framtiden! (Del A) resp Låt fler forma framtiden! (Del B) samt Låt fler forma framtiden! Forskarantologi.

Delaktighet

Jag anser att 'delaktighet' är viktigt när det gäller både demokrati, opinionsbildning och driften av samhället och som jag ser det finns minst tre perspektiv kring det:

• Upplevelse: Man själv behöver uppleva att man är delaktig och representerad, och får ta plats i demokratin, opinionsbildning och implementationen av samhället.
• Synlighet: Sammansättningen hos de som är verksamma inom demokrati, opinionsbildning och samhällsdrift bör vara så lik den hos befolkningen som möjligt. Historiskt kan blekhyade, medelålders, välbeställda män varit överrepresenterade - och vi är nog inte i mål än. Utöver ålder och kön bör aspekter som 'val av livsåskådning', 'utbildningsgrad', 'funktionsvariation', 'kulturell identitet', 'etnisk och socioekonomisk bakgrund' mfl i så hög grad som möjligt återspegla den hos befolkningen.
• Delaktighet: en så stor del av befolkningen som möjligt bör aktivt ta del av demokrati, opiningsbildning och samhällsdrift och inte bara rösta en gång per mandatperiod och däremellan utgå från att någon annan styr upp saker och ting i samhället. Det finns betydligt mer att bidra med än att bara betala skatt och rösta.

Det är upp till var och en att skaffa sig information om hur man påverkar och kan vara delaktig. Vi alla har valet att försöka bli mer aktiva, och det finns både intresseorganisationer och partier att välja på.

Jag har förståelse för att man kan uppleva att man har fullt upp i tillvaron med jobb, skola, familj och övriga aktiviteter man prioriterar, men det gäller för alla människor - och det samhälle vi alla delar med varandra är för viktigt att ignorera.

Ju bättre förståelse man har för vilka riksdag, landsting och kommun fungerar, desto bättre vet man hur man kan försöka påverka.

Utmana dig själv

Man kan ju alltid göra anspråk på att välja livsåskådning och politisk uppfattning efter eget huvud (och hänvisa till grundlag eller mänskliga rättigheter ifall någon skulle ifrågasätta). Samtidigt är det bra att ifrågasätta sig själv ibland och fundera på varför man tycker som man gör, vilka fördomar man själv är medveten om att man har, vilka normer som färgar ens bild av samhället och omvärlden. Istället för att slentrianrösta varje mandatperiod är det bra att fundera på vilka frågor som man själv tycker är viktigast, och vad man själv kan göra för att bidra till förändringar.

Det brukar hävdas att vi får allt större tillgång till information, men samtidigt bör vi alla fundera på fenomem och begrepp som:

• Källkritik
• Selektiv exponering
• Konfirmeringsbias (och diskonfirmeringsbias)
• Kunskapsresistens

Budget

Budgeten sätter ramarna för vad som är möjligt att utföra. Vanligtvis kommer en budgetproposition för nästkommande år under hösten, samt en vårändringsbudget och höständringsbudget. Just i år med situationen kring Covid-19 / Corona förekommer flera initiativ kring det.